vetu? för en halvtimme sen inträffade en stor tragedi.
du låg i vaggan och skulle just sova. hade somnat. men så hörde vi att du började gråta. och det var ingen vanlig gråt heller. det var ett hjärtskärande dödsångest-vrål.
det vi hörde på bvc när du tog din första spruta, det var ingenting i jämförelse.
pappa sprang till vaggan och där låg du helt panikslagen och skärrad med största elefanttårarna i ögonen. han plockade försiktigt upp dej med hög puls för det var läskigt att se. många tankar sprang genom våra huvuden innan din mamma upptäckte.
du hade rivit dej på näsan med en fingernagel.
observera den röda pricken på vänster näsvinge.
nu först börjar du vara dej själv igen.
det är inte sista gången du gör dej illa. även om vi skulle önska det.
för det där skriket vill man aldrig höra igen.
men. det går över. som allt annat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar