onsdag 28 november 2007

strålar och siluetter

hej juni!

vetu?

det är den tjugoåttonde november idag. och du firar 28 veckor i magen. grattis på dej!

din pappa är helt snurrig för nu är han helt plötsligt i konstiga fula stockholm igen.

och du och din mamma ligger och sussar i sängen i halmsta.

för 41 timmar sen vaknade vi tidigt på morgonen i göteborg hos din mors brors frus mamma som bara var hemma ibland. vi sov där fyra nätter för din pappa var på jobbletarhumör. och du har minsann fått vara med om både två biofilmer på fyra timmar och utsåld kent-konsert.

på bion var du lite orolig, men i lisebergshallen var du lugnare än en tunna gröt. sov du? eller låg du bara och njöt? vi vet inte. men vi undrar ju. vi tror det. att du njöt.

och du kommer att tycka om liseberg. julmarknaden är vacker med alla sina ljus och mörkret och träden och färgerna, kontrasterna, och före konserten åt vi middag i vagn fem på järnvägsrestaurangen. gröna lund är som en ljummen fjärt i jämförelse. stockholm också, för den delen.

eller, jo, jag kom visst på villovägar där. vi vaknade alltså vid sankt sigfrids plan, tog spårvagnen till centralen och tåget till halmsta, fick hämtning och skjuts till din mormor och morfars hus, åt lite lunch och sen drog din pappa hux flux med flyget till huvudstaden typ ett år tidigare än vad det från början var tänkt.

(hemska tanke, tänk om du kommer vilja ha husdjur! en ful sån där konstig vit permanentad bjäfsig hund som man inte ser skillnaden på fram och bak! som en mardröm! uuuh!)

nåja, hur som helst, till saken.

din pappa har tråkigt. så han har nyss räknat ut att han och din mamma har varit ihop i 527 dagar nu. och vi har varit förlovade i 67 veckor.

och han är lyckligare och starkare än nånsin. (men det behövde han inte räkna ut, det visste han redan.)

om mindre än två dygn är den här saliga lilla familjen samlad och komplett igen. hel.

och på fredag sover vi första natten i den lägenheten dit posten kommer. där vi bor. där livet är.

sen, nån gång nästa år, då, på söndagmorgnarna, då ligger vi kvar extra länge i sängen alla tre. bara för att se solljuset vandra bakom persiennen och kasta strålar och siluetter på väggen. golvet. oss.

och sen då? sen äter vi frukost och leker. hela dan.

2 kommentarer:

Anonym sa...

jag tror att juni njöt när kent sjöng för er! :-)

men en sak förstår jag inte. har juni en brors frus mamma?! hm. en brorsa det visste jag inte. oj. eller hur menade pappsen?!

Tjipp från regnigt örebro och tjock maria

pappa jw sa...

haha, ankan var framme och korrekturläsaren hade semester i den sömniga delen av hjärnloben. men nu är det åtgärdat!