allt som finns

hej juni!

vetu? du är i ume nu. du guppar runt och hickar och växer i söta magen. ni är där för att din mamma ska göra klart det sista som var kvar.

din pappa jobbar jättemycket, han har kvällspass och helger.

så gott som alla vet om det nu. att du är på väg. att du finns där. och alla har reagerat fantastiskt. och jag som är din pappa trodde faktiskt, i ärlighetens namn, att folk skulle vara mer skeptiska och ifrågasätta.

men icke då. alla har varit fantastiska, pushat och peppat och sagt att det här kommer bli bra.

fast det tror inte jag. jag vet. det kommer bli bäst.

och jag hade egentligen inte tänkt skriva förrän vi hade fått klart med lägenhet. men det drar ut lite på tiden och det kliade i fingrarna.

jag ville bara berätta att jag älskar dej. och varje natt innan jag somnar tittar jag på bilderna från ultraljudet. du är så duktig som vet vad du ska göra.

det är smått olidligt att inte kunna vara med hela tiden på den här resan. vill följa allt, hela tiden, lägga märke till små detaljer och förändringar.

men det går inte, så jag känner mej som en bov.

och jag saknar din mamma. saknar att se. att ligga och kramas och titta på magen. att stryka på den och viska saker till dej. och att prata med tyst försiktig röst.

fast vi ses förmodligen redan nästa vecka.

det är inte så lång tid. ändå.

då ska jag krama dej med tårarna av glädje.

du? jag är med dej. med dej och din mamma. ni är allt.

allt.